Med två halvstora barn är det bara att konstatera att bo på hotell börjar bli hyfsat dyrt. Och det är bara en tidsfråga innan de kommer att behöva ett eget rum istället för att dela med mamma och pappa. Men föga anade jag, när jag hittade en annons om att i stället hyra en husbil i en vecka, att det skulle sluta med ett lån på några hundratusen och ett fem ton (!) tungt rullande hem på tomten!

Allt började i början av sommaren, när hotell för sommarens vistelse på västkusten skulle bokas. Min brorsdotter skulle döpas, så vi hade ett datum och en plats att förhålla oss till och så började jakten på ett hotellrum som inte skulle ruinera oss. Det mesta som fanns att välja på var antingen vandrarhem med delat badrum eller spahotell för närmare femsiffriga belopp per natt!

Närmare Göteborg fanns mer rimliga alternativ och det slutade som vanligt med att vi bokade ett familjerum på Gothia Towers. Det är absolut inget fel på det, vi har bott där förut och varit mer än nöjda. Det ligger på gångavstånd från det mesta i Göteborg och är en bra utgångspunkt för bilutflykter såväl norrut som söderut. Rummen är rymliga och badrummen är fräscha och inte minst så är frukostbuffén jättebra, med allt från frallor och pålägg av olika slag till pannkakor och dessertbord med muffins, mjuka bärkakor och croissanter!

Men som alltid kändes det ändå lite surt att lägga så mycket pengar på bara några nätters boende. Jag började fundera över vad som finns för alternativ och började tänka på en husbil…

 

Vi har aldrig varit några campare och vi är rätt bekväma av oss, men med en husbil skulle vi ha eget utrymme, bekväma(-ish) sängar och fördelen av att inte behöva boka hotell. Vi skulle dessutom ha flexibiliteten att kunna flytta oss efter väder och vind och humör utan att för den skull behöva dra runt på en husvagn. Men en husbil är dyr att köpa och utan att veta hur vi skulle gilla det, så började jag med att söka efter alternativ att hyra.

På hygglo.se hittade jag en fräsch husbil för fyra, som dessutom verkade vara ledig precis den vecka vi ville åka bort. Jag skickade, intet ont anande, länken till min – inte alltid – bättre hälft och satte igång ett händelseförlopp som få hade kunnat förutse. Eller, nu är jag kanske lite väl dramatisk, hade jag tänkt till lite hade jag vetat exakt vad som skulle hända… Jag känner honom ändå rätt väl efter mer än 20 år tillsammans.

Han tog ett titt på annonsen och sa: ”jag är inte bekväm med att hyra, tänk om det händer något? Eller om ungarna har sönder något? Det är ju någon annans. Vi kanske skulle köpa en egen i stället?”

Undersökning och provkörning av husbilen.

Nu började ett par veckors frenetiskt skummande av annonser, läsande av artiklar och sökande i olika forum. Vilka modeller tycker man om, vilken typ av bäddar ska man ha och vad bör man inte vara utan? Jag försökte bromsa, men mina ansträngningar var förgäves.

Snart nog hade han hittat en modell som verkade rymlig, såg fräsch ut och som låg inom smärtgränsen för vad vi kunde tänka oss att det var rimligt att spendera. Valet föll på en halvintegrerad Frankia från 2003, med tvärställd bädd bak, sovalkov ovanför hytten och ett rejält lastutrymme. Sedan satte han igång en hänsynslös övertalningskampanj. Inom kort var även barnen med på noterna och eld och lågor över idén med en husbil och det enda som diskuterades vid matbordet var hur bra vi skulle ha det i en husbil.

Jag hade ändå en gnagande klump i magen, för hur mycket skulle vi använda en husbil egentligen? Skulle den bli stående i trädgården som en ständig påminnelse om hur mycket pengar vi spenderat på den? Hur skulle resorna se ut, skulle det bli ett ändlöst husbilsåkande för att hitta en bra plats att stå på? Skulle ungarna tycka att det var roligt på riktigt, när de väl insåg att det mest troligen handlar om långa bilresor?

Men jag såg entusiasmen i barnens ögon och vad annat kunde jag göra än att till slut säga: ”vi åker väl och tittar på den då!”

Men ödet spelade in och lagom till att detta bestämdes så försvann annonsen från Blocket och bilen var såld. Skam den som ger sig, sa den inte alltid bättre hälften och började skumma annonser på nytt!

Snart hade han hittat en snarlik bil med liknande specifikationer, denna gång en Bürstner A-747 från 2005. Ett monster på drygt 8 meter (nästan nio med cykelstället nerfällt) och med en totalvikt på 5 ton!

Första dagen på semestern åkte vi och tittade, checklistor prickades av, ägaren visade hur allt fungerade och bilen provkördes. Ungarna var i extas och klängde runt som apor i hela bodelen (och ja, vi sa till dem att hålla sig någorlunda stilla, men barn glömmer snabbt).

Några dagar, en blygsam prutning och ett handslag senare var affären i hamn – vi hade blivit med husbil!

 

Ett par tips innan köpet:

Kolla fördelningen av bäddar och sittplatser! Vi är fyra och ville kunna gå och lägga oss utan att behöva bygga om sittgruppen. På så vis kan en som vaknar tidigt gå upp innan de andra vaknar och sätta sig vid bordet.

Kortare bilar har ofta en s.k. barnkammare – en lösning med våningssängar längst bak. Vi valde bort detta mestadels för att de tar upp mycket av lastutrymmet under bilen. Vill man kunna ha med sig utemöbler, grill och annat, så fyller man snart upp det lilla utrymmet om man ens får in möblerna där. Fördelen med en barnkammare är att barnen kan få egna sängar och behöver inte sova tillsammans och är man bara tre i familjen så kan den undre sängen ofta fällas undan och då får man i stället mera lastutrymme.

 

Vikten är bra att ha koll på! Jag får till exempel inte köra fordon som är tyngre än 3500 kg, så jag får inte köra den här husbilen. Men har man tagit körkort innan 1996, så går det bra, då fanns nämligen inte den begränsningen (den så kallade ”farfarsprincipen”). Annars behöver man behörighet C1 (medeltung lastbil, upp till 7500 kg). Och det är alltså den totala vikten vi pratar om då –  inklusive passagerare och packning. Ta hjälp av en fordonsvåg för att kolla att du inte ligger över.

 

Det finns checklistor för husbilar man kan ladda ner och skriva ut. De är bra om man inte vill glömma att kolla något inför köpet, särskilt om man köper husbil första gången och inte riktigt har koll på allt, för det är många olika system och knappar och saker – allt från gasol och vatten till toalett och cykelställ…

Bürstner A-747 från 2005, en bekväm, rymlig och ljus husbil, trots mer än 15 år på nacken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to top

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. 

Wordpress Social Share Plugin powered by Ultimatelysocial