Hur funkar det?

Hej på er!

Förra gången pratade jag lite övergripande om symaskiner, lite vad man kan tänka på om man köper en ny, lite om vad man kanske har för behov och sådant.
Nu fortsätter jag med del 2 i min lilla serie med tutorials och idag tänkte jag prata lite om hur maskinen fungerar; vad är egentligen trådspänningen? Vad gör pressarfotstrycket? Varför ska man ha en viss nål och tråd?

Nu ska vi kolla lite närmare på vissa funktioner. Att förstå vad t.ex. trådspänningen har för betydelse kan göra att man slipper många grå hår! Och var inte rädda för att experimentera! Har du en inställning du tycker funkar bra, men vill testa lite – skriv upp vad du har för inställningar där det funkar så att du kan ställa tillbaka det om det blir helvajsing, och sedan är det bara att ratta på!

När jag sydde på min gamla Husqvarna kan jag inte minnas att jag någonsin bytte nål utom när den gamla gick av! Och då köpte jag ett paket nålar på Ica som det stod “universal” på och så tänkte jag inte mer på det. Dessutom använde jag vad för gammal trådrulle som helst som jag hade liggande någonstans… Inte så konstigt att det inte gick så bra att sy alla gånger. 😀

Det finns en uppsjö av olika nålar med olika spetsar i olika tjocklekar för olika tyger. Och de ska bytas ofta! Inte vart fjärde år när nålen går av för att jag körde på en knappnål (kör inte över knappnålarna, i värsta fall kan faktiskt maskinen gå sönder!). Så min första lärdom för idag; Använd rätt nål för ändamålet! Och kör inte över knappnålar!

Syr du i vanligt bomullstyg så går det utmärkt att använda universalnålarna. De har spetsiga spetsar (?!?) som lätt sticker ner mellan de vävda trådarna. En jerseynål är för trikåtyger, den har lite rundad spets, som mera glider ner mellan trådarna utan att ha av dem. Den kan också heta “ball point needle”. Dessa två är de vanligaste nålarna man använder.
Det finns många olika tillverkare av nålar till symaskiner. Jag gillar Schmetz. De har dessutom ett färgkodningssystem för nålarna vilket gör att man kan tyda ut vad det är för nål man har framför sig även om förpackningen är borta! Hur bra är inte det???

När det gäller tråd ska man tänka på att tråd faktiskt är en färskvara! Japp, så är det. Trådar blir sköra med tiden… Så att göra som jag gjorde, grabbade tag i första bästa rulle jag hittade i sylådan, som med stor sannolikhet har legat där sedan…. skitlänge, är kanske inte det bästa. Man kan testa tråden lite genom att rycka i den. Det ska vara lite spänst i tråden, den ska svikta lite.
Jag brukade alltid köpa bomullstråd. Det tyckte jag kändes bra. Numera kör jag uteslutande med polyestertråd. Min erfarenhet är att bomullstråd är stummare, dvs den går lättare av, och den luddar mera. Jag syr dessutom mycket i stretchiga tyger, då vill jag ha en tråd som kan sträckas lite med tyget.

Kvaliteten på trådarna märks genom att vissa trådar är ojämt spunna, en del trådar luddar väldigt mycket och skräpar ner i maskinen. Det är lite olika på maskin till maskin dessutom, en del är känsligare och gillar inte alls vissa sorters tråd medan vissa maskiner tuggar på med allt.
Jag har tur, min maskin är inte så kräsen, så den fungerar bra med det mesta, dock märker jag att om jag använder t.ex. DorTak-tråd måste jag rensa lite med jämna mellanrum, annars blir det som knutar på tråden och då går den av till slut. Många rekommenderar Gütermans tråd. Jag gillar den, men den är dyyyr, så jag kör med tråd från Stoff och Stil, den fungerar alldeles utmärkt i min Opal.
Lärdom nummer två för idag: Mata maskinen med bra och färsk tråd! 
 

Nu pratar vi lite om trådspänningen! Det är lite olika på olika maskiner, men på de flesta justerar man trådspänningen på övertråden. Då sitter det en bricka någonstans på vägen där man trär igenom tråden där tråden ska in emellan. Det är viktigt att tråden går in ordentligt emellan brickorna, för annars fungerar inte trådspänningen som den ska. Jag kommer att prata om justeringar som görs på övertråden, underspolens trådspänning rör jag inte!

För att justera trådspänning finns det ofta en liten ratt någonstans. På lite mera fancy maskiner som är digitaliserade kanske man ställer in spänningen med knappar direkt på displayen. Här gäller det att sy och titta på sömmen för att justera. Målet är att övertråd och undertråd ska mötas mitt i tyget.

Om man ser övertråden liksom tittar fram mellan stygnen på undersidan, då är tråden inte tillräckligt hårt spänd, dvs den har dragits ner av undertråden. Då bör man öka trådspänningen lite i taget, tills övertråden inte syns på undersidan.
Om det är tvärtom, att undertråden dras upp på ovansidan av tyget, ska ska man sänka trådspänningen, så att tråden släpper efter lite.

Exempel på olika trådspänningsproblem!

Överst: Alldeles för lös trådspänning (det är undersidan vi ser) där den blå övertråden inte dras åt alls!
Mitten: Fortfarande är spänningen för lös, men det blir bättre. Den gröna undertråden ligger som ett band mot tyget och den blå övertråden orkar liksom inte riktigt att dra in undertråden i tyget.
Nederst: Här är ovansidan på tyget med omvänt problem med för hög trådspänning.Här börjar den gröna undertråden istället att titta fram på ovansidan för att över tråden drar så starkt att den drar upp undertråden.

Sedan finns det en hel massa finjusteringar man kan göra för olika tyger och olika sömmar, men det tänker jag inte gå in på just här. Det jag vill trycka lite extra på är att TESTA!!! Maskinen går inte sönder om du ställer om den lite, jag lovar. 😀

Pressarfotstrycket då, vad är det bra för? Nu är det ju inte alla maskiner man KAN justera pressarfotstrycket på, men har man möjligheten så är det väl bra att förstå vad som händer när man är där och skruvar?
Vad är det då pressarfotstrycket gör? Jo, precis som det låter så justeras trycket på pressarfoten, alltså kraften med vilken pressarfoten pressar mot tyget. Och vad har det för betydelse kan man undra? Jo olika typer av tyg “kräver” olika tryck.

Ska du sy ihop två vävda, stumma (ej stretchiga) bomullstyger, typ lakansväv? Då kan du ha ett normalt standardtryck, någonstans i mitten (kanske lite över) på skalan. Har du för löst tryck kan tygerna börja kana iväg, för matartänderna får inget ordentligt grepp när inte tyget trycks mot dem tillräckligt hårt. Har du å andra sidan för hårt tryck kan det hända att tyget inte glider igenom som det ska och de olika lagren matas olika fort.

Om du syr i stretchiga tyger, i tex bomullstrikå eller viscosjersey, bör man ha ett relativt lågt pressarfotstryck. Jag har i regel på minsta möjliga när jag syr i trikå. Det är lite olika på olika maskiner förstås, men det funkar för mig. Om trycket blir för högt kommer pressarfoten att tänja ut tyget (det trycks liksom ut framför pressarfoten) eftersom det är stretchigt, framför allt det övre lagret. Det innebär att de två tyglagren matas olika fort och sömmar, mönsterpassningar och passformar blir ojämna eftersom det ena tyget har dragits ut under sömnaden.

När det handlar om stretchiga tyger hör man ibland talas om övermatare. En övermatare är en manick som är precis vad det låter som, en apparat som hjälper till att mata fram det övre tyglagret, så att båda lagren matas jämnt. Det kan vara väldigt behjälpligt när man syr i trikå, men används framför allt vid quiltning när man har tjocka lager med både tyger och vadd. Övermatare ingår i vissa maskiner, tex till Pfaff och den finns som tillbehör att köpa till Husqvarna och säkert fler märken också.

Syr man i väldigt tunna och slinkiga tyger som gärna kanar både hit och dit och far iväg överallt, så höj pressarfotstrycket så att maskinen får ordentligt tag i tyget!

Att veta lite mer om hur trådspänning och pressarfotstrycket funkar och vad det har för effekt på resultatet har hjälpt mig enormt mycket. Numera rattar jag om hela tiden beroende på vad jag syr, men i början hade jag fullt sjå med att hålla reda på vilken som gjorde vad av rattarna, så jag märkte dem helt enkelt med en Dymo-etikett! Hett tips! 😉

Etiketter för att hålla koll på rattarna!

Trådspänning och pressarfotstryck var sådana där saker som jag inte hade en aning om hur de funkade eller ens vart man ställde in dem på gamla maskinen. Och hade jag inte fått hjälp med dem i början hade jag nog fortsatt att ignorera dem och bara tutat och kört som vanligt.
Kolla instruktionsboken till din maskin (om du inte har någon finns den säkert att googla rätt på online), lär dig vilka rattar och knappar som gör vad. 🙂

Nästa gång ska vi sy något! Kom gärna med förslag på enkla nybörjarprojekt som vi kan börja med. 😀